Om jag skulle vara amerikan, skulle jag skämmas ögonen ur mig ifall jag mot förmodan skulle ha förirrat mig till Vietnam som turist. Efter ett besök på Vietnams Krigsmuseum fick jag mig igen en funderare över vad USA riktigt sysslade med. Rena rama tortyren och utrotningen av människor. Det var (igen) en verklig ögonöppnare för vad människor har gått igenom både här och annanstans. Det värsta är att dylika museer sannolikt kommer att öppnas om 50 år i Afghanistan, Irak och var nu det krigas och används redskap som strider mot mänskliga rättigheter. Visserligen var Vietnams museiutställning enbart Vietnams historia, men likaväl alldeles fruktansvärt hemskt. Folket i både Kambodja och Vietnam har sannerligen gått en lång väg till dagens samhälle.