Med enbart ett par dagar kvar i landet down under börjar det bli dags för några seriösa Aussi-inlägg. Eftersom vi har ordning och reda med oss, tar vi det kronologiskt.
Vår första etapp, Sydney, visade sig på solsidan hela tiden. Vi stortrivdes i staden, även om vi med facit på hand kunde ha gjort upp en lite mera a) realistisk, b) noggrann, c) långtgående plan än vi hade. (vår plan bestod av att a) vi kommer till Sydney nu och b) vi flyger härifrån om tre veckor.) (det var en dålig plan) Med en dålig plan gick vår tid i staden väldigt mycket ut på att göra upp planer för resterande dagar. Det var också en bra plan att typ inte ha en plan, eftersom det gjorde oss väldigt flexibla för allt möjligt. T.ex. hade vi ju enbart tänkt göra östkusten under vår vistelse här, men plötsligt befann vi oss i Adelaide och södra Australien, vilket senare visade sig vara en av de trevligaste etapperna under resans gång. Utan tillgång till a) gratis, b) billigt eller c) tillgängligt internet är det svårt att göra upp bra planer. Detta resulterade i att vi blev McDonalds största kunder under en vecka, eftersom dom är givmilda och bra och ger sina kunder gratis internet. (också känt som världshistoriens långsammaste internet).
Men rätt mycket hann vi se av Sydney också, annat än Mäccen:
Botaniska trädgården, operahuset med tillhörande guidad rundtur och en föreställning av Tosca, Sydney Harbour Bridge, Cirkular quay-området, shoppinggator, Hyde park, Wicked-musikal, en färjtur till Manly, Bondi beach med tillhörande coastal walk till Coogee, lite olika områden i staden och olika McDonalds –restauranger. Sydney är rätt lätttillgänglig för fotgängare, även om det finns ett välfungerande nät av metron och bussar att ta till om orken tryter. Vårt hostel var beläget på ett rätt suspekt område, Kings Cross, men på våran gata i stan var läget lugnt.
En av Sydneyhöjdpunkterna var faktiskt den guidade rundturen i det mytomspunna operahuset. Guidningen var verkligen intressant och välgjord och huset gör verkligen skäl för myterna. Tyvärr blev vi lite besvikna på Tosca, antagligen för att våra förväntningar var orealistiskt höga. Versionen var en modernisering, vilket alltid är knepigt, men framförallt gillade vi helt enkelt inte solisterna. Men det var ändå en kul grej bara att ha varit på opera i Sydney. Däremot gillade vi Wicked betydligt bättre. Ni som känner mig vet att jag är sjukt svårimponerad, men detta var verkligt bra. Sångarna, scenprestationerna, scenografin, ljuset, allt. Eftersom det är en Disneymusikal äger Disney antagligen varenda kommatecken i programbladet och varenda dammpartikel på rekvisitan, men det var ändå bland det bästa jag någonsin sett. Dessutom gillade jag storyn. Inte så dåligt betyg med andra ord.
I Sydney skulle jag bra kunna tänka mej att bo, även om staden i sig väl är som storstäder är mest; en blandning av rent, smutsigt, fläshigt, mysigt, stort, litet, internationellt och speciellt på samma gång. Mest är det ju människorna i en stad som gör det, och i Australien som sådant är det människorna som gör att man trivs så bra. Alla är trevliga, tillochmed busschaufförerna!, folk ler, hälsar och pratar med en! Det intressanta är också hur staden kombinerar finkultur med strandliv och fläshiga skyskrapor med mysiga hus, helt beroende på i vilka kvarter man rör sig.
Det mest negativa med Sydney är prisnivån. För en backpacker är det svårt att leva förmånligt: allt är dyrt. Det gäller hela landet, men speciellt Sydney. Ojojoj, så lätt man får hål i börsen i den staden. Men trots detta är vårt intryck av Sydney mest bara ett stort leende och en skön känsla. Dit vill jag igen!
Även jag var glad i det gula gräset
medan Robert steg ut ur dimman och tittade ut över sitt kungavulkanrike.
Det var dimmigt i bergen.
men regnbågen tittade fram, precis som ur religionsboken.
Vid Lake Taupo var det kyligt...
...men Robert den världsvane kajakaren var beredd för äventyr kring the Coromandel Peninsula och tog allt med ro.
I Auckland stod fallossymbolen mitt i stan, precis invid våra boningsorter.
Jag gick fri som fågeln och precis som en vanlig kvinna på stadens gator, innan jag förflyttade min lekamen 11 timmar österut och var mycket nöjd.
Vi såg många gröna kullar.
Och förtärde abnormala mängder äggsmörgås.
Dessutom såg vi väldigt mycket kor, varvid jag myntade uttrycket som redan är en klassiker: Int att undra på att skinkan är billig här, så mycket kossor som di har. Jepjep, trots den glada karnivor jag är, är min kunskap om det animaliska riket rätt begränsad och ja, jag var nog med på biologitimmarna och ja, vissa har faktiskt mer otur än andra då dom tänker.
