Då man är på resa fotar man en helt sjuk mängd foton i tid och otid. Det resulterar i en så stor hög foton på datorn att man blir alldeles matt av att bara öppna foldrarna i datorn. För att inte tala om att börja namnge ort eller aktivitet. Huu. Men som de generösa vagabonder vi är, delger vi er lite äventyr också.
Robert var en cool man med stylat hår innan han visste vad som komma skulle uppe på Mount Doom.
Även jag var glad i det gula gräset
medan Robert steg ut ur dimman och tittade ut över sitt kungavulkanrike.
Det var dimmigt i bergen.
men regnbågen tittade fram, precis som ur religionsboken.
Vid Lake Taupo var det kyligt...
...men Robert den världsvane kajakaren var beredd för äventyr kring the Coromandel Peninsula och tog allt med ro.
I Auckland stod fallossymbolen mitt i stan, precis invid våra boningsorter.
Jag gick fri som fågeln och precis som en vanlig kvinna på stadens gator, innan jag förflyttade min lekamen 11 timmar österut och var mycket nöjd.
Vi såg många gröna kullar.Och förtärde abnormala mängder äggsmörgås.
Dessutom såg vi väldigt mycket kor, varvid jag myntade uttrycket som redan är en klassiker: Int att undra på att skinkan är billig här, så mycket kossor som di har. Jepjep, trots den glada karnivor jag är, är min kunskap om det animaliska riket rätt begränsad och ja, jag var nog med på biologitimmarna och ja, vissa har faktiskt mer otur än andra då dom tänker.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar